Koordinerad frivilligverksamhet har hört till HyTe rf:s verksamhet ända sedan början.
Den frivilliga hjälp som VESA-verksamheten förmedlar till äldre personers vardag började 2011 i Esbo, men under ett annat namn: Keikka-apu. Grundidén har förblivit densamma: den frivilliga hjälpen är uppdragsbaserad och koordinatorn matchar ihop hjälpbehövande med den frivillige samt samordnar deras tidtabeller. Koordinatorn ger stöd till frivilliga och finns tillgänglig per telefon under uppdraget. Frivilliga är utbildade och deras identitet är verifierad. En frivillig som har gjort ett VESA-avtal förbinder sig till tystnadsplikt gällande alla frågor som rör uppdraget och klienten.
Samarbetets rötter
I början var Esbo stad viktigaste samarbetspartnern för VESA-verksamheten, men efter social- och hälsovårdsreformen har en stor del av den offentliga aktörens uppgifter övergått till välfärdsområdet. Detta märks också i att Västra Nylands välfärdsområde (LUVN) är medfinansiär och samarbetspartner i VESA-projektet. Huvudfinansiären STEA förutsätter att VESA-verksamheten sprids stegvis till hela LUVN-området i enlighet med vad som utlovats i projektansökan, i samarbete med välfärdsområdet. LUVN:s organisation för äldreservice innehar också ordförandeskapet i VESA:s styrgrupp. I styrgruppen utvärderas regelbundet hur målen har uppnåtts och verksamhetens resultat.
Även efter reformen har Esbo stad fortsatt som samarbetspartner. Den sedan tidigare av staden anordnade utbildningen för promenadvänner och i användning av hjälpmedel som rollator och rullstol har även fungerat som grundutbildning för VESA-frivilliga. Efter kursen kan deltagaren om hen vill gå vidare till avtalsfasen med VESA. Det som lärs ut på kursen kan alltså tas i bruk direkt i praktiken, om frivilliguppdrag lockar. Fortbildningen om hjälpmedel fungerar också som ett fristående inslag inom VESA:s tilläggsutbildningar. Det är värdefullt att få prova på och lära sig knepen för att assistera en person som använder rullstol, rollator eller käpp. Fortbildningen leds av en fysioterapeut från LUVN och en idrottsinstruktör från Esbo stad, som har tillgång till demonstrationsutrustning för praktiska övningar.
En mindre men högt uppskattad form av samarbete är Esbos kulturförvaltning en gång per vår- och höstsäsong förmedlar biljetter till generalrepetitioner av aktuell opera eller balett för VESA-frivilliga och deras klienter.
Kommunens betydelse minskar inte
Vi i VESA-teamet har märkt att samarbete på kommunens idrotts- och kultursektor samt kommunala beslutsfattare inte har förlorat sin aktualitet, även om den gamla strukturen inte längre finns kvar i bakgrunden. Med Kyrkslätts kommun har samarbetsavtal ingåtts, där kommunen förbinder sig att stöda VESA-verksamheten på sitt område. Detta stöd kan omfatta kostnadsfria lokaler för utbildningar och möten, en arbetsrum för VESA-koordinatorn, marknadsföringshjälp via kommunens egna kanaler samt en liten personalresurs för att stärka den lokala verksamheten och rekrytera frivilliga.
I Lojo har HyTe rf å sin sida ansökt om och fått stadens hyte-status, vilket garanterar kostnadsfria lokaler och marknadsföringsstöd för föreningar som arbetar med välfärdsfrämjande verksamhet i staden. Lojos idrottssektor utvecklar motsvarande utbildning promenadväns utbildning som redan finns i Esbo. Mottagandet i kommunerna har varit överraskande varmt.
Utformning av modellen för att samla aktörerna vid samma bord
Framgång med expansionssträvanden förutsätter noggrann förhandskunskap om den kommun där expansionsarbetet planeras att inledas. I kommunen kontaktar man organisationer som är intresserade av samarbete eller har verksamhet för seniorer i området, och med dem inleda diskussioner. Samma gäller samarbetspartnern LUVN:s verksamheter, kontaktar nyckelpersonerna, bekantar sig med olika lokaler i området samt kommunala aktörer.
Detta arbetssätt har resulterat till en skiss av så kallad rundabordsmodell, som syftar till systematiskt samarbete i inledningsskedet. Modellen säkerställer störningsfri informationsgång i det nya området och bidrar också till att förhindra spridning av felaktig information om VESA-verksamheten.
Verksamheten blir effektivare och kommer snabbt igång när lokala aktörer från alla sektorer får göra sin röst hörd och redan från början är med och utforskar möjligheterna till regionalt samarbete inom VESA:s frivilligverksamhet – vid samma bord.
Inom VESA-projektet utvecklas också en skalbar VESA-modell, en helhet som gör det möjligt att starta koordinerad frivilligverksamhet på kort tid där motsvarande verksamhet ännu inte finns. Rundabordsarbetet är en del av denna helhetsmodell.
Tidens utmaningar
Nedskärningar i finansieringen av organisationer hotar nu hela civilsamhällets verksamhet, inklusive HyTe rf:s VESA-verksamhet och dess möjligheter att utvecklas och växa. Den försämrade ekonomiska situationen har också påverkat offentliga aktörer. Personalminskningar och organisationsförändringar pressar deras förmåga att klara sina lagstadgade uppgifter och kan dessutom påverka hur smidigt samarbetet med organisationsfältet fungerar. Kunskap om arbetsmetoder för samarbete med organisationer kan ha gått förlorad när strukturer har förändrats och anställningar avslutats.
Även förståelsen för frivilligverksamhetens grundprinciper kan ha försvunnit i förändringarnas virvel. Frivillighjälp kan till exempel uppfattas som en beställningstjänst, där organisationen förväntas ställa ett tillräckligt antal frivilliga i beredskap, exempelvis i samband med att någon skrivs ut från sjukhus. En djupare förståelse för frivilligverksamhet innebär insikten att en frivillig åtar sig uppdrag om det känns meningsfullt, kan anpassa det till sin egen tidtabell och som belöning får en känsla av glädje och mening. Frivillighet är definitionsmässigt frivilligt, och inom HyTe rf:s VESA-verksamhet utför frivilliga alltid sina uppdrag helt på frivillig basis.
Gränsen mellan lagstadgat myndighetsarbete och ideellt organisationsarbete måste värnas, eftersom frestelsen att tänja på den kan vara stor för myndigheter med knappa resurser. Organisationer har ibland hamnat i situationer där de betraktas som tjänsteleverantörer som man kan diktera villkor för. Till och med organisationsautonomin kan hotas. Det arbete som görs av frivilliga – lekmän med sina egna kunskaper och färdigheter – får aldrig ersätta lagstadgade tjänster. Som kompletterande och förebyggande stödform har frivillighjälp däremot stor betydelse, både för individens välbefinnande och för samhällets totala trygghet. Väl utfört organisationsarbete har med tiden blivit en del av samhällets strukturer. Att försvaga dess förutsättningar kan få oförutsedda konsekvenser.
Samarbetstraditionen är värd att skydda
VESA-verksamheten, som inom HyTe rf stöder äldre personer, har hur som helst långa traditioner av fruktbart samarbete mellan föreningar, kommunsektorn och välfärdsområdet (LUVN). För att främja tvåspråkighet har man dessutom nyligen sökt och fått stiftelsefinansiering (Blomsterfonden). Vi hoppas och tror att samarbetet också framöver ska bygga på förtroende, ömsesidig respekt och öppenhet. När detta förverkligas kan verksamheten expandera, effektiviseras och slå rot på nya områden – precis så som huvudfinansiären STEA önskar.
Att stöda äldre personers möjligheter att bo kvar hemma och få hjälp i vardagen med frivilliga krafter sparar på samhällets totala belastning. Bland dem som får hjälp innebär även en liten uppskjutning av behovet av dyra och tunga boendeservicelösningar ofta att kostnaderna för att koordinera frivilligverksamheten täcks.
När pengar är en knapp resurs gäller det att se till att inte barnet kastas ut med badvattnet ner i kortsiktighetens brunn.
Text: Vivi Paljakka, översättning Anders Blomberg med hjälp av ChatGPT
