”Frivilligarbete görs gratis, varför behövs bidragspengar?”
”Alla kan ju göra frivilligarbete som de vill, varför behövs en förening emellan?”
Ovanstående argument hörs allt oftare, särskilt på sociala medier, där det inte alltid krävs någon kunskap eller expertis för att delta i diskussionen. Det är upp till föreningarna att förklara varför dessa åsikter inte stämmer. Det är precis vad denna artikel syftar till – att ge svar på frågan: ”Vad kostar frivilligarbete egentligen och varför behövs det statliga bidrag?”
Den samhälleliga betydelsen av frivilligarbete och det värde som sparas genom att minska myndighetsarbete är betydande och obestridligt. Förebyggande stöd och eftervård vid olika kriser minskar belastningen på de offentliga tjänsterna och därmed kostnaderna. Priset på det mänskliga lidande som sparas är omätbart. Detta arbete måste stödjas för att kunna fortsätta, eller för att överhuvudtaget vara möjligt.
Frivilliga koordinerar inte frivilliga
Det viktiga, effektfulla och kostnadseffektiva arbete som utförs inom frivilligverksamhet är bara möjligt om det finns frivilliga. Frivilliga måste rekryteras, utbildas och stöttas för att uppdraget ska vara givande och tillfredsställande, vilket krävs för att det ska vara långvarigt. Detta stöd ges genom koordination – en person. En person som arbetar med detta och får lön för det. Detsamma gäller rekrytering och utbildning. Flersidig marknadsföring och fältarbete föregår själva utbildningstillfället, och efter det återstår fortfarande register- och avtalsförvaltning. Även detta utförs av en person som arbetar med detta och får lön för det. Slutligen måste hjälpmottagaren, kunden, kontaktas och det måste säkerställas att denne passar in i profilen för att få hjälp genom frivilligverksamhet. Även denna bedömning görs av en person som arbetar med detta och får lön för det. Personalkostnaderna för projekt som koordinerar frivilligverksamhet bör sättas i relation till arbetets påverkan. Vad uppnås med denna insats: hur många individer eller organisationer engageras, hur många får hjälp? Alla dessa uppgifter finns dokumenterade och rapporteras årligen till finansiärerna.
Bakomliggande verksamhetssystem och personregister
Idag kan en hjälpare inte bara gå runt och knacka på hos slumpmässiga okända personer som behöver hjälp. Sådant beteende är snarare typiskt för bedragare med dåliga avsikter. Koordinerad frivilligverksamhet stöds av verksamhetssystem och register över både frivilliga och kunder. Det säger sig självt att dataskyddet för dessa är strikt, eftersom de innehåller personuppgifter och hälsouppgifter. Med andra ord måste de uppfylla kraven enligt GDPR, den europeiska dataskyddsförordningen. Licensen för verksamhetssystemet kostar pengar, och den person som använder systemet får lön för sitt arbete.
Frivilligarbetare växer inte på träd
Att rekrytera frivilliga kräver insatser, särskilt i dagens samhälle där engagemang inte längre är så trendigt. Utbildningsevenemang måste marknadsföras och genomföras. Och avtalsförvaltningen får inte glömmas bort. Precis som i företagsvärlden är rekryteringen av en ny person en av de mest arbetsintensiva och kostsamma åtgärderna. Ur detta perspektiv är det både klokt och ekonomiskt att stödja frivilligarbetare. Det bidrar också till kontinuitet i verksamheten och förankrar frivilligverksamheten i regionen.
Verksamhetsmiljöer och avtal
För att säkerställa att verksamheten fortsätter måste man ta hand om frivilliga. Det är viktigt att det skapas en gemenskap kring frivilligarbetet, kanske till och med en del av identiteten. Det bör finnas kollegialt stöd, rekreationsevenemang och tacktillställningar samt vidareutbildningar och handledning vid behov. Verksamhetsmiljöerna varierar. Frivilliga arbetar exempelvis i äldre människors hem, på sjukhus och i servicecenter. Särskilt inom institutioner krävs koordinatorns förhandlingar, överenskommelser om praxis och utveckling av arbetsmodeller. En ”vild frivillig” kan inte bara dyka upp och hjälpa till. Verksamhetsmiljön måste vara trygg för frivilligarbetaren. Säkerheten bygger i vardagliga ordalag på att koordinationen ansvarar för frivilligarnas oavsiktliga ”misstag och tabbar”. Säkerhet innebär också att professionellt stöd är tillgängligt under uppdraget, exempelvis via telefon om det uppstår problem, som när en klient inte nås på överenskommet sätt. Den kunskap och färdighet som frivilliga får genom utbildning och fortbildning ger trygghet i frivilliguppdragen. Koordinationen främjar och bevakar alltså frivilligarnas rättigheter på flera sätt.
Som nämnts tecknar en frivillig alltid ett avtal inom koordinerad frivilligverksamhet, där hen förbinder sig till gemensamma spelregler och tystnadsplikt. Samtidigt har den frivillige rätt till en försäkring som gäller under uppdraget och vid resor direkt till och från uppdragsplatsen. Avtalshantering sker inte automatiskt, utan kopplas till verksamhetsstyrningssystemet, personregister och en koordinator som hanterar avtal som en del av sitt arbete.
Vem behöver hjälp?
Frivillig hjälp är kostnadsfri för klienten, men den passar inte för alla. En utmaning är att hitta de personer som verkligen drar nytta av den frivilliga hjälpen. Syftet med frivilligverksamheten är inte att konkurrera med kommersiella aktörer – frivilliga utför inte vårdarbete, anhörigvård, hushållsarbete eller andra uppgifter som kräver professionell arbetskraft. Men genom frivilligarbete kan man stödja äldres förmåga att klara sig hemma så länge som möjligt. Eskorthjälp till vårdtjänster, shopping och sällskapstjänster samt digitalt stöd hjälper äldre att vara delaktiga i samhället, lindra ensamhet och upprätthålla deras funktionsförmåga. Sådan hjälp kan skjuta upp behovet av tyngre och dyrare tjänster, vilket inte bara är mänskligt utan också kostnadseffektivt.
Även om klienter kan söka frivillig hjälp själva eller på initiativ av sina närstående, bidrar även samarbetspartner till klientstyrningen. Koordinationen ser till att hjälpen inte används felaktigt, vare sig i vinstsyfte eller som ersättning för offentliga tjänster.
Och till sist, prislappen
De föreningar som koordinerar frivilligverksamheten genomför ansökningar om bidrag, rapporterar och samlar in statistik över frivilligverksamhetens effekt. Resultatet är en synlig och kostnadseffektiv helhet av frivilligverksamhet. Allt detta kostar, men slutresultatet är tusentals frivilliga som får ut mer av verksamheten än de ger. Och också ett oräkneligt antal människor som har fått hjälp och vars liv, åtminstone för en kort stund, blivit lite bättre. Allt detta möjliggörs av statsfinansierad verksamhet, som riktas till medborgarna, både som hjälpare och mottagare av hjälp, och som koordinatorer av verksamheten. Sådan kvalitativ och koordinerad frivilligverksamhet erbjuds av VESA och OLKA®-verksamheten hos HyTe rf.
Text: Vivi Paljakka och Kaisa Kauhanen
