Ett mått på samhällets övergripande säkerhet är dess resiliens, alltså förmågan att klara vardagen och hantera störningar. Vi kan inte enbart förlita oss på myndigheternas hjälp. Också medborgare bidrar till trygghet, till exempel genom frivilligarbete och annan föreningsverksamhet. Att stödja de sköraste i samhället är både en fråga om individuell trygghet och en del av hela samhällets säkerhet.
Flera faktorer som skapar kundtrygghet
VESA-frivilliga stöder äldre som bor hemma i vardagens utmaningar. Eftersom VESA-kundernas egna trygghetsnät är bristfälliga, ökar den här verksamheten deras trygghet på ett tydligt sätt. Särskilt assistans vid ärenden och följeslagarhjälp för kunder med nedsatt funktionsförmåga stärker deras möjlighet att bo kvar hemma. Resorna görs tryggt och tillsammans med en frivillig. Samtidigt säkerställs kundtryggheten genom att VESA-frivilliga är utbildade, har legitimerats och har undertecknat en tystnadspliktsförbindelse.
Trygghetsaspekterna i frivilligverksamheten gäller inte bara kunderna. Också frivilliga behöver en trygg verksamhetsmiljö. Det är viktigt för både ork och långsiktighet. Att stöda frivilliga bör ses som en del av arbetet för att stärka samhällets resiliens. Frivilliga bygger upp den övergripande tryggheten i den mån de deltar i verksamheten. Varje frivillig är verkligen guld värd. Detta har man förstått i HyTe rfs VESA-verksamhet från första början, och verksamheten har alltid koordinerats professionellt.
Stödet till frivilliga skapar kontinuitet
I VESA är det alltså inte frivilliga som koordinerar frivilliga. Det sköts av anställda, utbildade yrkespersoner. För VESA-frivilliga betyder det mycket. Den återkommande och viktigaste responsen är att koordinatorns och hela VESA-teamets stöd under och mellan uppdragen upplevs som ett viktigt mentalt stöd. Även om frivilligarbete med äldre är givande, kan svåra situationer uppstå. En frivillig kan märka att en äldre persons tillstånd plötsligt försämrats. Ibland får man ingen kontakt med kunden vid uppdragets början – varken hemma eller per telefon – utan att veta varför. Som i livet i övrigt, uppstår problematiska situationer ofta oväntat.
Trygga rutiner ger trygg verksamhet
I sådana situationer ska den frivilliga genast kontakta VESA-verksamhetens koordinator, som tar över. Koordinatorn känner både frivilliga och kunder och kan göra en lägesbedömning. Vid behov tas kontakt med den beställande parten: anhörig, hemvården eller, som sista utväg, seniorinfo. Om situationen är brådskande och koordinatorn inte nås genast, har frivilliga instruktioner som börjar med en ringkedja inom VESA-teamet och slutar med nödnumret 112. Den frivilligas ansvar och oro upphör i det skede då kundens situation har förts till VESA-teamets eller myndigheternas kännedom.
Dessa rutiner och möjligheten till stöd gås igenom redan vid grundutbildningen, intervjun och undertecknandet av avtalet. Den kunskap och de färdigheter som frivilliga får genom utbildning och fortbildning skapar trygghet och säkerhet. Fortbildningsteman som användning av hjälpmedel, demenskunskap och första hjälpen förbereder frivilliga på utmaningar som berör kundens funktionsförmåga och hälsa. VESA ordnar också regelbundet träffar för frivilliga, där de kan dela erfarenheter.
Koordinationen ansvarar också vid oavsiktliga fel av frivilliga. Även då finns stöd att få under själva uppdraget eller efteråt vid osäkerhet. Frivilliga som har avtal med VESA är också berättigade till en gruppolycksfallsförsäkring som gäller under uppdraget och på de direkta resorna till och från kunden.
Avslutningsvis
Sammanfattningsvis kan man säga att frivilligarbete stärker samhällets trygghet, och att professionell koordinering skapar en trygg miljö för frivilliga. Det är i sin tur en förutsättning för den övergripande trygghet som frivilliga bidrar med. Cirkeln fungerar så länge organisationens finansiering tryggar fortsatt koordinering.
Text: Vivi Paljakka
